Du kan gå nu...

Tänker på en natt för några dagar sedan.
K vaknade på natten, som vanligt, och var lite sur. Jag gav lite vatten och nappen. Sedan fick jag gunga honom lite i famnen och så lade jag honom i sin säng igen. Smekte honom lite över hjässan så att han skulle slappna av. Han älskar när jag gör det. Han lade sig på sidan och kramade kudden litegran. Men efter en stund började han vinka åt mig.

Han ville att jag skulle gå! Liksom, tack det räcker nu!

Min lille pojke viftade bort mig. Jag gick då ut ur rummet, ganska förvånad =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0